Mordet på grannens hund får den 15-årige
Christoffer att inleda detektivarbete. Han söker och funderar, inspirerad
av Sherlock Holmes, och det han gräver fram förändrar allting för honom. Precis
allt. Det är hans röst och ord som berättar historien, och eftersom han har
Aspergers möter läsaren en annorlunda värld med andra lagar och andra sätt att
uppleva saker och ting.
Jag älskar det mötet! Det som följer logiska lagar
i min värld är inte nödvändigtvis logiska i hans. Lätt blir svårt och svårt
blir lätt. Omöjligt blir självklart och självklart omöjligt. Det man behöver
förklara tas för givet och det som tas för givet behöver förklaras. Underbart.
Det får mig att titta på världen på ett lite nytt
sätt, med insikten att allt som jag kallar logiskt och detendasättet inte alls
behöver vara det. Det får mig att tycka jättemycket om Christoffer och
inse att världen är mycket mer jobbig för honom än vad hans utbrott och
ständiga orubblighet är för världen.
Det får mig faktiskt att drömma mig tillbaka till
tiden då mina egna barn befann sig i ”kan själv-åldern”, det magiska tänkandets
period: ta på strumporna före byxorna och dagen är förstörd. Råka trycka på
hissknappen själv och allt, precis allt, är förstört. Säg att det som är
superviktigt inte är så värst viktigt, och världen blir outhärdlig.
Boken är inte tjock. Kanske behöver du leta lite efter den i
Blomstrahyllan, men när du väl hittar den är den god som en söndagsfika.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar