Tvättstugebiblioteket och en riktigt bra roman.

Det går framåt med tvättstugebiblioteket. Vår hyresvärd har nu snickrat upp hyllor i det gamla städförrådet samt ställt en hylla utanför. De har tom gett oss pengar att köpa böcker för. Vi ska invigning den 13 januari. Det här blir toppen. Vi är förvånade över hur enkelt det var att få igenom det här. Var är haken undrar vi nu? Haken är förstås vårt eget engagemang. Men tröttnar vi så tror vi också att folk tröttnar på oss. Att andra hyresgäster kommer att ta över huvudansvaret och tom göra biblioteket bättre. Men lugn vi tänker inte tröttna i första taget. För att en sådan utveckling över huvud taget skall vara möjlig krävs att man satsar mycket från början. Att det finns en grundläggande idé som slagit igenom.  Vi har en bra idé och har tillsammans vår hyresvärd Stena Fastigheter sannerligen satsat. Ibland har man tur. 

Varför går vi det här? Ja för att vi är två grannar som gillar att läsa som har hör talas om andra tvättstugebibliotek. I vårt hus  finns redan en bra granngemenskap att bygga vidare på. Det har hänt jobbiga saker i huset också men vi tycker att det positiva överväger. Genom att dela böcker så blir det förhoppningsvis ännu lättare att börja snacka med varandra.

Jag har precis läst en bra bok. Americanah av Chimanda Ngozi Adiche.  Det finns en del romaner som är bra stora berättelser andra som får en att se på världen en på ett nytt sätt, Americanah är både och skriver man i Guardian. 

Berättelsen handlar om Ifemelu som lämnar Nigeria för att studera i USA. Hemma har hon lämnat sin pojkvän Obinze som har för avsikt att komma efter. Men något händer. Ifemelu bryter kontakten. I  USA blir hon snart en känd bloggare som skriver om situationen för afrikaner och afroamerikaner. Hennes reflektioner i bloggen blir en del av romanen, de är sakliga och vassa, ser till att ställa saker på sin spets.  Som ickefärgad får man inblick i vad det innebär att aldrig vara normen.  Som resonemang om att Barack Obama aldrig hade kunnat bli president om Michelle inte haft rakpermanentat hår. Eller att det inte finns någon hudfärgad foundation i din egen hudfärg. 

Efter många år återvänder Obinze till Nigeria.Det är ett land som förändrats och närmat sig västvärldens levnadsstil.  

Americanah passar utmärkt för en bokcirkel. Men det finns så mycket att prata om att man borde dela upp boken på flera träffar. 

Ibland när man läser recensioner av debutförfattare så skriver kritikern att det är spretigt och att författaren vill mycket. Adiche vill mycket, får in mycket utan att det spretar. Det är 5-600 sidor som inte är långa. Det är sakligt och samhällskritiskt, samtidigt som det är känslosamt. En värld att dras in. Människor att älska. Situationer att skratta åt. En stor roman kort och gott. Americanah kommer att finnas i tvätststugebiblioteket. 

A-C Kindmark

I dag har jag varit på releaseparty hemma hos Lotta.  En roman som hon arbetat på i fyra år.
Folk har läst, hon har skrivit om, läst igen, ändrat. Ja en helt vanlig krånglig skrivprocess.

Nu är det några år sedan jag pratade med Lotta om boken,  men som jag förstått handlar det om några familjer som tillbringar en helg tillsammans.

I första kapitlet som jag just läst skymtar jag ett  tydligt klassperspektiv. Det är lättläst. Jag kommer läsa vidare! Boken finns att köpa här. Det var hur mycket folk som helst på festen. Någon köpte fyra böcker som de skulle ha till en bokcirkel.

Senaste nytt angående tvättstugebiblioteket:

Hyresvärden har gett besked om att det finns flera tvättstugebibliotek inom hyreskoncernen (som är en av Sveriges största hyresvärdar). Jag har fått mail och telefonnummer till relationsansvarig i huset. Jag skrivit och bett om en bokhylla och tusen kronor.  För mig är det viktigt med ett bibliotek som är angeläget och inte bygger på böcker som folk helt enkelt inte får plats med i sina bokhyllor. Kanske är det tusenlappen som gör att jag inte fått något svar. Jag ringer upp nästa vecka.

Jag har också fått med en granne i blomstarbloggen. Hen kommer att presentera sig snart. Jag tänker att  Blomstras uppdrag måste bli verka att  litteraturfrämjande i närområdet. I dag har jag också pratat med en bibliotekarie i huset. Hon vill också vara med och sköta tvättstugebiblioteket. Fick också veta att det finns ännu en bibliotekarie i vårt hus. Tre bibliotekarier och en språklärare på ett tvättstugebibliotek, kan det bli så mycket bättre bemannat?

Spaning

I dag har vi grillat i Slottskogen. Det är en vana vi lagt till oss med för att vi bor så nära och det är en så himlans trevlig park. För att det är ett sätt att få barnen lite längre hemifrån. Att grilla och läsa funkar bra. Barnen springer i regel bort till lekparken.

Innan dess har jag varit i kontakt med min hyresvärd angående tvättstugebiblioteket. De har tydligen redan en del tvättstugebibliotek i sina hyreshus. Vi får se vad just vår förvaltare tycker. Jag tänker att de säkert kan neka genom att koka ihop något om brandrisk och papper. Fast i dag har jag varit i Tidaholm och förstått att ibland får man bara räkna med att det brinner, så blir det i alla fall ofta i tändsticksfabriken. Därför har man brandstationen i närheten av tändstickfabriken. Egentligen finns det lösningar på allt. Det gäller bara att hitta dem.



Dagens tips:

- Får ni för er bygga en tändsticksfabrik, se till att det finns en brandstation i närheten.

- I dag har Elin Nord tipsat om min mans bok i Radio Göteborg, hör här 1.45 minuter in i Radiohuset.

- På facebook har jag hittat en kul sida som heter Under ett år kommer jag ge bort en bok om dagen. Där kan man följa en person som ger bort en bok om dagen och var boken finns. I dag är det Karlfeldt i Uppsala.

- I  morgon tänker jag blogga om Simon Felix Adlers bok Göra rätt (Kabusa 2013).  Jag känner mig besläktad med berättarjaget. Den handlar om att bli vald istället för att välja. Om att bli någon genom de som väljer att se en. Men det handlar också om Göteborgskravallerna, kåken och kärlek. Intressant och viktigt. En bok som kan tillföra något i debatten om Husby.

- För tillfället läser jag barnboken  Balladen om en bruten näsa av Arne Svingen, romanen
Min kamp del 5 av Karl Ove Knausgård och självbiografin  Den globala entreprenören av Richard Branson.

Två norskar och en en amerikan. Ingen kvinna! Inte märkligt att jag känner mig lite obalanserad. Bland det första som hände när jag började läsa romanen av Knausgård var att jag återupptäckte ett band, XTC.



 

blomstra

Nu startar jag en blogg om litteratur. Vad jag läser och varför. Jag kallar bloggen för blomstra därför att jag tänker på Virginia Woolf och hur hon såg trädgården som en möjlighet till att få rekreation och inspiration. På senare tid har jag varit upptagen av likheten mellan trädgårdar och skönlitteratur, att de påverkar mig på ungefär samma sätt. De är båda ett stycke natur inordnade efter speciella principer. Allt ryms där.Min trädgård är Botaniska trädgården i Göteborg. Jag kanske inte är deras mest frekventa gäst, men absolut en av de frekventaste.

 I den här bloggen tänker jag också rapportera om mina planer för ett tvättstugebibliotek.Jag tänker skriva till min hyresvärd och fråga om de inte kan bidra bokhylla, sen tänkte jag sätt att sätta dit böcker jag bloggat om. Förhoppningsvis bidrar också andra hyresgäster med sina godbitar. Borde det  egentligen inte vara svensk standard med tvättstugebibliotek i varje hyreshus? Ska vi inte se till att det blir så?

 För flera år sedan bloggade jag om  hur man kopplar av med skönlitteratur. Här kommer en repris.

 Unna dig en romanretreat

 Att kunna koppla av är en en förutsättning för att komma undan allvarliga stressrelaterade åkommor, det är de flesta experter i ämnet ense om. Att folk har svårt för att klara av att koppla av är det mycket som vittnar om; sjukskrivningstal och den alltmer uppskruvade jakten på det perfekta jaget. I dag finns en stor mängd handböcker och föreläsare som beskriver olika slags sätt att slappna av, vara närvarande i nuet, andas rätt, välja kärleken etc. En backlash av detta är att många därför går omkring med ytterligare press på sig, eftersom de inte klarar av att vara så närvarande i nuet som de vet att de borde, inte alltid är stora nog att välja glädjen. Eller som en vän till mig sa häromdagen: - Jag undrar vad jag har gjort för fel eftersom jag är förkyld. En modern tappning av arvssynden som säger att vi får skylla oss själva som är olyckliga, vilket kanske inte är bästa botmedlet för en människa med redan allt för stor press på sig själv.

Därför vill jag slå ett slag för en romanläsning som avkoppling. Att läsa anses så avkopplande att det ibland räknas som att "göra ingenting" eller att man "bara har läst" och borde passa de som behöver lära sig röra sig i kravlösa sfärer. Att läsa är att koppla av från sitt eget liv för ett ögonblick, men ändå bearbeta saker i det egna inre utan att ens behöva lägga märke till det. Men den ambitiöse, som ändå vill ha en metod, ett sätt att förhålla sig till för att känna att det blir rätt och riktigt ger jag här förslag på en romanretreat:
 - Lås in dig under en dag, gör ett hål i almenackan. Begå inte misstaget att säga att du skall vara hemma och läsa, utan säg att du är upptagen om någon föreslår något den dagen. För många menar att läsa kan man göra när som helst, men så enkelt är det inte särskilt inte om man har svårt för att koppla av. Läsa romaner är ingen respekterad syssla på det sättet, det är något som man skall göra på nätterna när man inte kan sova.
 - Stäng av telefoner
 - Se till att ordna så du slipper laga mat, men så att du ändå får i dig något riktigt gott.
 - Köp hem ditt favoritgodis eller favoritsnacks
 - Ha alltid dryck i närheten av din läsplats, förslagsvis vatten och en thekanna
 - Tänk lyx, att det här är en fantastisk stund som du har möjlighet att unna dig.
 - Ta en paus mitt på dagen för en halvtimmes promenad
 - Ordna så att det finns två läsplatser som du kan förflytta dig emellan, förslagsvis din säng och en fåtölj.
 - Ha på dig sköna kläder.
 - Ha minst ett par romaner att välja emellan.