Om livet och litteraturen

tisdag 14 januari 2014

Bra serie

Ibland har jag funderat på hur det ska märkas att jag specifikt skriver för få personer, för grannarna i huset. Det är kanske att bjuda på anekdoter som bjuder in i min privata läsupplevelse?

Att jag känner till Frida Ulvegrens serie Fridas resor beror på att jag var på ett kalas i Sundsvall i somras. En av de många trevliga personer jag träffade där råkade jag på under bokmässan i Göteborg i höstas. Vi bestämde oss för att gå på ett seminarium om feministiska serietecknare. En av dem vi lyssnade på var Frida Ulvegren.

Jag blev förtjust i hennes självbiografiska serie om sitt liv som tonårsmodell ute i världen. Det är en berättelse som bygger på kontraster. Frida som får jobb för att föreställa någon äldre och erfarnare. Vuxna som inte ser och utnyttjar Fridas låga ställning som nybörjare och ung. Riktiga svin och andra som bara inte fattar att det är barn de har att göra med. Teckningarna gillar jag för att de lyckas framställa den ömtåliga och bortkomna Frida i den stora världen.

Det är inte svårt att förstå att en sådan här erfarenhet gjort Frida Ulvegren till feminist eftersom det här blir så solklart hur exploaterad kvinnokroppen är i vårt samhälle. En enkel berättelse som är svårt att ifrågasätta, för om man tänker efter så vet man att det är så det är. Sen är imitationen av modemagsinet ett smart format.

Några månader efter att jag läst boken och lyssnat på Frida så var min man Pål (författare) på ett seminarium ihop med Frida Ulvegren.

Boken finns givetvis i vårt bibliotek. Läs den det går på en timme.



2 kommentarer:

  1. Åh! Vilken fin text! Tack!

    (jag blir jätteglad om jag får fortsätta heta Ulvegren utan ett extra "n" i efternamn. Är väldigt fäst vid mitt namn.) :)

    Kram och kärlek
    från fröken Ulvegren

    SvaraRadera
  2. Tack för ditt påpekande. Alltid förfärligt att se sitt namn felstavat. Det ser ointelligent ut på något sätt, när man vet om det. Jag hade tänkt skriva något mer också om att det är bra att den feministiska serietecknarkonsten vågar lämna humorn. Men det blev lite krångligt och invecklat, eftersom jag trots allt gillar de humorister som finns.

    SvaraRadera