Om livet och litteraturen

tisdag 21 januari 2014

Dagarnas skum

En av mina favoritförfattare när jag var i tjugoårsåldern var Boris Vian. Den första romanen jag läste av honom var Dagarnas skum. 

Romanen har nu blivit film och det är en lyckad produktion. Jag har precis varit och sett den med en vän. Vi skrattade mycket åt de raffinerade lösningar på romanens många surrealistiska inslag.

Det är en surrealistisk,  rolig, existentiell och på något sätt väldigt moralisk berättelse.  En kärlekshistoria om tomheten och det vackra. Moralen ligger inte på individnivå, utan handlar om hur samhället är utformat, vilka roller vi får och hur vi hanterar dem. Men mest av allt är det en berättelse som väcker känslor. Dagarnas skum är ett slags yrsel.Som champagne, det är gott, ger en behaglig känsla, men man blir förtvivlad när den går till spillo. Det ljuva livet, så skönt, men samtidigt omöjligt att hålla fast.

Jag vill egentligen inte skriva något om handlingen. Romanen finns att låna i vårt bibliotek. Filmen kan ses på vår närmaste biograf, Hagabion. Här kommer en trailer:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar